Charlotte Noailles

Jag heter Charlotte Noailles och jag är 19 år. Min far är smed och äger en verkstad mitt i Dion, han tillverkar mest hästskor, det är inget man tjänar mycket pengar på. Han har specialiserat sig på svärd, men det är icke många intresserade av nu förtiden, nej, det är gevär man ska nu förtiden. Min bror Jaun är den lataste man som kan hittas i hela Dion, allt han bryr sig om är sin konst. Konst! Hur kan han tänka på sådant nu?

Min far är för upptagen med att skrapa upp matrester från gatorna för att kunna göra någonting annat, och min bror sitter och tänker hela dagarna, filosofering kallar han det. Jag är den enda som har tid att vara arg över min salige mors död. Jag är den enda som vill ha hämnd. Jag är den enda som har tid med det. Jag är den enda som tror att hon blev mördad. Soldaterna bryr sig inte om att en smeds fru dog, nej för de har bättre saker för sig. Det enda de gör är att sitta och supa hela dagarna. Det enda jag kan tänka på är hur jag ska få hämnd, hur jag ska kunna smita förbi Pierre von Marseilles vakter som han samlat runt sig. Jag vet att han gjorde det. Jag vet att jag torde oroa mig mer för hur mitt hår ser ut, eller om vem jag skall gifta mig med precis som unga kvinnor torde göra. Men det enda som har kunnat finna ro i mitt hjärta är hämnd. Det finns ej längre plats för sådant strunt som kärlek nu.

Jag skall få min hämnd.

Vive le libréte, vive le revolution

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s