30 Juli 1794

”Skräcken”(som de kallade det) har nått sitt slut och de 3 ledarna har blivit avrättade. Det värsta var när Robespierre härskade. Han kom på en egen religion och överdrivna lagar men han blev avrättad tillslut och revolutionen har nått sitt slut. När ledarna hade avrättats blev många väldigt glada. Jag blev också glad eftersom de var väldigt orättvisa lagar de hade skrivit. Nu styrs landet av en 5 direktorer och allt är i son ordning i Paris.

Jag arbetar fortfarande som fruktförsäljare men det har blivit roligare när affärerna har blomstrat och jag fått vänner. Men jag saknar mitt arbete som hemlig polis och skulle hellre vilja ha det som yrke men dock om jag skulle avslöja mig så skulle jag bli skickad till giljotinen. Men jag måste faktiskt medge att efter revolutionen så har många saker blivit bättre. Som att fler personer har fått tillbaka sina rättigheter. Men jag önskar verkligen att jag kunde få tillbaks mitt arbete som hemlig polis.

Länge leve Frankrike

Annonser

24 Augusti 1793

24 Augusti 1793

Just nu sitter jag i mitt fruktstånd och har precis lyckats komma över på nationalförsamlingens sida. Det var lätt att ta sig över men nackdelarna var att jag behövde jag bränna upp min arbetsuniform och mina personliga saker och det var hårt eftersom det var det yrke jag velat leva mitt liv ut i. Men jag utnyttjade även mitt arbete som fruktförsäljare och arbetar därmed fulltid som det.

Tre av nationalförsamlingens ledare vid namnen Jean Paul Marat, George Jacques Danton och Maximilien Robespierre har tagit makten och har skrivit väldigt stränga lagar som till exempel att alla unga män som är myndiga ska skrivas in i armen. Många bönder blir upprörda på detta för att de vill ha sina sönder ute och arbeta på fälten. Jag skulle inte heller vilja att min son skulle ut i krig om jag hade en. Alla som bryter mot lagarna får möta giljotinen och det är helt förskräckligt. Man borde bara få bli avrättad om man gjorde något hemsk som ett mord.

Men några gillar att de har tagit makten och tycker att det är rättvist att de avrättar de som gör fel. Men jag som många andra är emot dem och dessa förskräckliga lagar och hoppas att deras makt kommer att försvinna.

Just nu avrättas folk varenda dag och jag skulle sätta stop för ledarna om de inte var så mäktiga! Det går även dåligt som fruktförsäljare eftersom så många blir avrättade och det är kaos i Paris. Då är det många som är vid giljotinen och nästan ingen vill komma och köpa frukt.

22 Januari 1793

Just nu sitter jag i mitt fruktstånd det går sådär, någon timme kanske jag säljer fantastiskt bra och en annan timme ingenting. Men det är hemskt att se hur landet har förändrats på så kort tid. Jag önskar att landet var som det var för ungefär 10 sommrar sedan, men icke. Nu måste man leva i hel hemlighet och jag har inte tid att vara polis, för om jag blir upptäckt så kommer jag att bli avrättad.

Nu har kungen, och många arbetskamrater mött giljotinen. Jag tror jag fällde en tår när vår chef avrättades men jag har inte tid att gråta för att nu måste jag komma på ett sätt att ta mig över till Nationalförsamlingens sida. Men Fouché han klarade sig undan allt inte vet jag hur men borta är han i alla fall.

19 Juli 1789

Jag tror inte mina öron, det ryktas om revolution. Varför ska vårt fina samhälle brista och påbringa ett fruktansvärt krig? Jag hoppas att vi får stopp på dessa våldsamma folkmassor annars vet gud vad som händer.

Sedan det tredje ståndet vann omröstningen om skatterna den 1 maj detta år så har Paris gått utför. Skatterna höjdes eftersom vi har krigat mycket och tömt kassaskåpen. Kungen behövde då sammankalla generalständerna för första gången på över 150 år! Tillsammans hade adel och präster lite mer representanter än det tredje ståndet men dock så förlorade adel och präster så nu styr det tredje ståndet under namnet nationalförsamlingen. En fästning strax utanför Paris, Bastiljen föll nyss om jag kommer ihåg var det den 14 juli detta år och många bybor runt bastiljen trodde att de hade massor med politiska fångar och att fästningen var fullproppat med soldater. Borgen erövrades men de hittade inga trupper, bara 7 fångar men inga politiker. Men sedan dess har det bara blivit värre.

Så nu har nationalförsamlingen makten och det jublas mycket på Paris gator. Inget vet nog vad som kommer att hända med Frankrike men själv tror jag att det kommer att gå förfärligt.

Marc Violet

Bonjour! Mitt namn är Marc Violet 27 år gammal och året är 1789. Min far söp ihjäl sig själv och min mor tog livet av sig efter tragedin. Därför växte jag upp på ett barnhem utanför Paris som var kallt och grått. På barnhemmet var det de större och starkare som hade makten och för min del var jag ganska svag och kortväxt. Så de vände sig ofta mot mig och använde mig som en slags objekt att slå på. Därför ville jag redan som ung att arbeta för att det skulle bli rättvist i samhället.

Jag sökte jobb som polis den 17 Mars år 1779 och jobbade flitigt från min först arbetsdag. Jag jobbade effektivt och den mäktiga polisministern Joseph Fouchés trodde mer och mer på mig. År 1785 när jag var 23 år så fick jag chansen att bli en hemlig polis. Jag tackade ja till arbetet och har jobbat hemligt i snart 4 år. Nu är jag en av Fouchés favoriter men eftersom jag är hemlig så vet nästan ingen vem jag är.

Jag jobbar som hemlig polis på natten på specialuppdrag med kylan som tränger sig in i min svarta rock. Jag tycker om mitt arbete och jag vet att jag föddes till att göra detta. Jag brukar ofta få uppdrag att arrestera folk som skapar oro och uppror. På dagtid så jobbar jag under täckmantel som en fruktförsäljare med namnet Jaques Deland. Jag har nästan inga vänner under min täckmantel eftersom jag är väldigt sur och butter.

Jag tycker att Frankrike är det perfekta riket just som det är och jag önskar att det kommer att förbli så tills döden kommer och tar mig.