År 1799 när Napoleon tagit makten tvingades min son Jean att åka ut i krigen som Napoleon hade startat. Och snart så hade Napoleon tagit över nästan hela Europa.
Efter lite mer än en månad så fick jag det första brevet från Jean. Han hade fått vara med i Artilleriet, vilket såklart gjorde mig lättad eftersom han då slipper vara ca 30 meter från motståndarna och hoppas på att inte bli träffad.
Sedan fick jag brev från Jean en gång i månaden. I ett av breven skrev han att han sett Napoleon rida iväg. I ett annat skrev att han hade lyckats träffa motståndarnas första linje och att kanonkulan sedan studsat och gått rak igenom de första 10 raderna. Men han skrev också ofta om hur mycket han hoppades på att få åka hem snart.