Inlägg 8

Idag kom en ung man till vår herrgård. Han bar enkla kläder men såg ändå stilig och reslig ut. Han ville tala med far, sade han till Anne, uppasserskan. Min barnsliga nyfikenhet fick liv och jag ställde mig utanför fars arbetsrum för att tjuvlyssna som förr i tiden då de förde konversation därinne.

”Kommer inte på fråga!” Hörde jag far snäsa till den unge, stilige mannen. ”Vi lämnar inte herrgården. Det svär jag på. Aldrig sänker vi oss till att leva som smutsiga svin!”

”Men du måste förstå, att ni svävar i livsfara”, sade den unge mannen, ”brevet”. Tillade han sedan tyst, knappt så att jag hörde där jag stod med örat tryckt mot dörren som stod emellan oss. Far grymtade.

”Det betyder inget.” Sade han i ett enda, väsande andetag. Jag kunde riktigt föreställa mig hur hans fårade ansikte drog ihop sig i ilska, och hur ögonbrynen sänkte sig över de blängande, trötta ögonen. Den unge mannen suckade.

”Far…” Började han. Det högg till i mig. För några sekunder vek sig benen under mig, och jag kände mig spyfärdig. Sedan stod det klart. Den unge mannen var min bror. Alphonse stod därinne och samtalade med far. Det förvånade mig att jag inte hade känt igen honom tidigare. Men nu hörde jag tydligt på rösten att det var han. ”Far”, sade han igen, ”du måste inse att det som har varit inte kommer tillbaka. Ludvig den XVI är avrättad. Nya ledare styr, och de är inte barmhärtiga. Din tid med privilegier är över, så är också ditt liv, om du inte ser upp. Det är därför jag har kommit. För att rädda er.”

”Tilltala mig inte som din far”, replikerade far, och därefter rådde tystnad för en lång stund. Sedan sade han: ”En gång var jag din far och du var min son, men det var i en annan värld, totalt olik denna. Du ber mig att inse omständigheterna och det är precis vad jag har gjort. Vet du om att din mor och Fleur har dött? Att Desiree inbillar sig att er syster fortfarande är i livet? Jag har insett situationen. Det är just därför som allt är meningslöst. Inget betyder något. Jag välkomnar döden med öppna armar. Döden är hjälten i det här dramat, och fårskallen är den som tror något annat.”

”Men far! Hur blir det med Fleur?” Min bror fick inte sin fråga besvarad. Tystnaden som nu inföll skulle inte far bryta. Men hans ord etsade sig fast i mitt huvud. ”att din mor och Fleur har dött? Att Desiree inbillar sig att er syster fortfarande är i livet?” Stackars far, han är sjuk och vilseledd. Ändå kände jag en smula osäkerhet angående mitt eget tillstånd. Min kropp skälvde till.

Alphonse stegade ut ur arbetsrummet och stängde till dörren innan alltför mycket av fars kyla nådde salen. Han fick syn på mig och lyckades dölja irritationen med ett brett leende. Han skrattade och kramade om mig.

”Åh Desiree, just typiskt dig att stå och tjuvlyssna!” Men det fanns något som leendet inte lyckades dölja. Oro. Jag besvarade det dock, och han bad mig tyst att följa honom ut på gården.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s