30 januari 1794

Äntligen börjar hon bli frisk. Min älskade Sìmone, jag var så orolig att jag trodde jag skulle dö. Hon är ännu inte stark nog att skriva men snart så.

Febern har nästan fått henne att tyna bort helt men hon börjar se bättre ut nu. De mörka ringarna under ögonen har börjat försvinna och hennes bleka ansikte har börjat få lite färg. Läkaren säger att febern kan komma tillbaka och att jag inte borde glädja mig i förväg. Men jag kan inte låta bli.

Det går rykten om att värnplikt ska införas. Vår nya diktator anser väl det nödvändigt. Jag måste säga att det inte är mycket som har förbättrats av denna revolution. Maximilien Robespierre har väl blivit överväldigad av sin makt. Precis som alla andra. Ibland undrar jag om det inte hade varit bättre utan någon revolution. Vi hade kunnat hoppas på att tronföljaren var bättre lämpad för att styra landet. Men inte då, vi skulle absolut starta en revolution.

Jag har inte berättat för Sìmone om värnplikten. Jag vill inte att hon ska oroa sig. Nu när hon har börjat bli frisk igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s