En march för mjöl

Det är nu höst, oktober rättare bestämt, och skörden har återigen varit riktigt dålig. De senaste dagarna har varit kaotiska. Det började med att Mor tog mig i armen och sa att vi var tvungna att ta oss in till Paris, för det var dags för en demonstration. Tusentals kvinnor och några män demonstrerade om bristen på mjöl och det slutade som en protestmarch till slottet Versailles. Det var fruktansvärt mycket folk och alla tryckte sig fram mot portarna på slottet. Mor och jag blev separerade där utanför Versailles och den spända stämningen skrämde mig. Alla skrek och några lyckades till sist bryta sig in, några vakter dödades tror jag. Men det blev för mycket för mig efter någon timma och jag började ta mig hemåt. Jag var orolig att Mor eller jag skulle skada oss, men jag kunde inte finna Mor.

När jag väl kom hem så möttes jag av Francois glada min. Han sprang, eller nej, skuttade fram till mig, men så fort han såg mitt ansike bleknade hans leende. Jag förklarade snabbt vad som hänt och att jag inte hittat Mor. Det dröjde länge innan Mor kom hem igen, och alla hann bli riktigt oroliga. Men till sist kom hon faktiskt tillbaka, aningen mörbultad men på ett mycket gott humör. Protesten hade gett resultat, man tvingde kungafamiljen att följa med till Paris .Nationalförsamlingen får se sig varnad, ingen bestämmer över oss.

2 thoughts on “En march för mjöl

  1. Så du var en av de som marsherade mot Versailles? Det måste ha varit spännande. Och resultat fick ni ju också. Jag tycker att det verkligen var dags att säga ifrån nu. Men vilken tur att din mor tillslut kom hem. Det måste ha varit riktigt otäckt att tappa bort henne.

    Hur går det förresten för Francois att anpassa sig till livet som bonde? Du måste vara förstående för honom, jag själv skulle ha jättesvårt att vänja mig vid att inte längre leva som jag gör.
    /Sìmone de la Provence

  2. Ja, jag var en av de som marcherade till Versailles 🙂 Det var spännande, men samtidigt väldigt skrämmande! Francois försöker verkligen att bli en riktig bonde, men det är svårt. Tydligen. Inte för att jag vet någonting om det, jag har ju varit jordbrukare i hela mitt liv. Men jag ska försöka göra som du säger och vara förstående…Jag ska försöka…
    /Aurore

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s